England VS Sverige


Nu har jag snart gått hälften av min utbildning, vilket betyder att jag har observerat engelsk orientering i två och ett halvt år. Kan ju lätt säga att det har sina för och nackdelar. Så denna lucka kommer handla om hur orienteringen i England skiljer sig från orienteringen i Sverige.

Kan ju börja med några grundregler i Engelsk orientering:

  1. Hänga i Bilen istället för på TC – många sitter gärna kvar i bilen så länge det går innan tävlingen, vilket jag upplever som smått osocialt, men kan kanske inte klandra dem då orienteringssäsongen är september-april och vädret ofta inte är det bästa…
  2. Ju fler kontroller, desto bättre, du vet att du har lyckats när man får vika definitionen på alla möjliga vis för att få in den i hållaren
  3. Långsträckor är överskattat, se förra punkten
  4. Stadsorientering = inte bara sprint. De har riktiga långdistanstävlingar i stadsmiljö, men på sprint skala, vilket är väldigt förvirrande första gången ,när man kubbar ut i sprint tempo, dör 2km senare och inser att man inte ens är halvvägs
  5. Ju mer unik tävlingströja, desto bättre, tävla i din klubbtröja är ju lite för normalt. Eventtröjor från tävlingar utomlands är ett bättre val, helst ska du ha en klubbtröja från en mongolisk klubb eller liknande.

Som sagt, det har varit några grejer att ställa om sig till. Dock så måste jag säga att Svensk skogsorientering utklassar engelsk. Men det kanske inte är så konstigt, med tanke på att all skog i England höggs ned under industriella revolutionen, så den skog som finns idag är mestadels planterad. På det så bor det 64miljoner i Storbritannien, så den lilla skog som finns är väldigt populär bland hundägare, så det finns väldigt många stigar i de områdena. Därmed blir orienteringen väldigt lätt, och det gäller att kunna kubba som en gnu istället. Ett stort plus är dock att startar man tidigt så är chansen att se hjortar väldigt stor!

Ganska typisk karta i Sydengland:

Däremot så vinner England solklart när det gäller stadsorientering. Visst Sverige har sina bra sprintkartor (gamla stan och Visby) men de är inget mot England. Engelska städer är mer kaotiska och har mer gamla inslag. Under engelska Urban events har jag sprungit i gamla fort, på stadsmurar, i tunnelbanestationer, parkeringshus, I Londons turiststråk och labyrinter.

Här är ett utklipp från London City race förklaring över hur saker var på olika plan:

london city race

Som sagt, det tog ett tag att förstå vad som var på vilket plan (ännu mer när man sprang i tävlingsfart, la en 10 min där i området)

Andra saker som tydligen är helt normala, men som ändå har förvånat mig med engelskorientering är att TC kan vara på en pub, så man kan ta en öl och gå igenom kartan efteråt. Även våra tisdagsträningar avslutas på Dylans pub med en öl eller liknande.

Som slutsatts av dessa två år i Sydengland så kan jag säga så här, vill ni ha cool skogsorientering, så är nog inte södra england för er, åk istället till Wales, Lake District eller Skottland för det. Vill ni ha cool Stadsorientering, så är det däremot ett bra ställe. Gärna sista helgen i september, då det är London city race, denna är även lagd så ni kan först köra Bryssel city race, ta Eurostar tåget direkt efter och sen köra London city race några timmar senare 😉

Annonser

Lämna en kommentar

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s